Amerikansk rösträttspionjär i huvudsak verksam i delstaten New York.

Fransk nationalekonom, politiker och skriftställare.

Tysk tonsättare, verksam i Wien, präglad av upplysningen.

Brittisk jurist, filosof och samhällsreformator. Född i London.
Bentham började vid 12 års ålder läsa vid Queen"s College i Oxford, vilket senare ledde till juridikstudier och magisterexamen 1776. Han är mest känd som utilitarismens fader och kop

Brittisk filosof och historiker. Född i Riga, flyttade 1919 med familjen till Storbritannien, verksam vid All Souls College i Oxford 1932, professor i social och politisk teori 1957-66, rektor vid Wolfson College 1966–75.

Brittisk nationalekonom och socialpolitiker. Född i Bengalen, Indien, rektor för London School of Economics 1919-37, medlem av British Academy 1937, liberal parlamentsledamot 1944-1945, medlem av House of Lords 1945.

Brittisk företagare och politiker. Berömd frihandelspionjär.

Född i Hamburg, professor i sociologi vid flera tyska universitet, ledamot (FDP) av västtyska förbundsdagen 1969-70, ledamot av Kommissionen för de Europeiska Gemenskaperna 1970-74, rektor för London School of Economics 1974-84, Warden for St Anthony

Amerikansk sociolog och filosof, född i Burlington, Vermont.

Tjeckisk författare och dramatiker, förgrundsgestalt i Charta 77 och i sammetsrevolutionen 1989, president i Tjeckoslovakien 1989–92, president i Tjeckien 1993–2003.

Amerikansk professor i juridik, New York University School of Law.

Fransk författare, född i Besançon, bodde och verkade i Paris, parlamentsledamot, från 1851 i landsflykt, bosatt på Engelska kanalöarna, återvände 1870 till Paris.

Tysk upplysningsfilosof, verksam i Königsberg.

Brittisk nationalekonom. Född i Cambridge. Examen vid Eton 1905. Redaktör för Economic Journal 1911. Jobbade för finansministeriet under första världskriget. Redaktör för den liberala tidskriften The Nation 1923.

Engelsk filosof. Efter studier i Oxford ägnade sig Locke åt medicin och kemi. 1667–81 var han personlig läkare och sekreterare till den ledande whigpolitikern Lord Shaftesbury. Locke invaldes i Royal Society 1668 och levde i exil i Nederländerna 168

Amerikansk politisk filosof och skribent från Virginia samt USA:s fjärde president (1809-1817).

Tjeckisk filosof och politiker, professor i filosofi vid Praguniversitetet 1882, ledamot av österrikiska riksrådet 1891–93 (ungtjeckiska partiet) och 1907–14 (realistpartiet), ordförande i Tjeckoslovakiska nationalrådet i Paris 1916–18, presiden

Brittisk filosof och ekonom. Fadern James Mill, vid det brittiska Ostindiska kompaniet, och dennes vän filosofen och utilitaristen Jeremy Bentham präglade J S Mills uppväxt och tidiga politisk-filosofiska tänkande.

Engelsk diktare och publicist, föddes och verkade i London.

Österrikisk-engelsk filosof, professor vid London School of Economics 1949-69.

Amerikansk filosof. Född i Baltimore, grundexamen vid Princeton 1943, doktorsexamen 1950. Professor i filosofi vid Harvard 1979.

Brittisk ekonom, parlamentsledamot 1819-23.

Indisk nationalekonom och filosof. Född i Santiniketan, Indien, examen vid Presidency College i Calcutta 1953 och vid Trinity College i Cambridge 1955. Disputerade 1959. Nu verksam som professor i ekonomi vid Trinity College i Cambridge. Nobelpristagare

Skotsk filosof och nationalekonom. Professor i logik vid universitetet i Glasgow 1751-52 och i moralfilosofi 1752-63. Generalkommissarie vid tullverket för Skottland 1778-90.

Fransk författarinna, uppvuxen i Paris, periodvis bosatt i Schweiz, vistades under 1812-13 i Sverige.

Finländsk jurist och politiker, ledamot av lantdagen/riksdagen i omgÃ¥ngar 1904–33 (ungfinska partiet t.o.m. 1918, sedan framstegspartiet), chef för handels- och industriexpeditionen i senaten 1905–07, professor i förvaltningsrätt 1908–18, ordfÃ

Italiensk tonsättare och parlamentsledamot. Starkt politiskt engagerad i den italienska enhetsrörelsen.

Fransk författare, kritiker och journalist. Föddes och levde sitt vuxna liv i Paris. Den unge, faderlöse och fattige Zola var bland annat verksam som politisk journalist och visade som sådan öppet sin motvilja mot Napoleon III och det andra kejsardö