Källa: Liberalismen och dess fiender – 400 citat i urval av Anders Johnson (Folkpartiet 1993).
Acton, Lord, brittisk historiker och parlamentsledamot, 1887
”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Bastiat, Frederic, fransk nationalekonom och parlamentsledamot, 1850
”Vad är konkurrens? Är det något som existerar och verkar på egen hand som koleran? Nej, konkurrens är endast frånvaron av begränsningar. Då det gäller mitt eget intresse, då ska jag bestämma själv. Ingen annan ska bestämma åt mig – det är allt. Det är uppenbart att konkurrens är frihet. Att beröva någon handlingsfriheten, är att förstöra möjligheten, och följaktligen makten, att välja, att bedöma, att jämföra; det är att förinta intelligensen. Att förinta tänkandet, är att förinta människan.”
Berlin, Isaiah, brittisk filosof och historiker, 1958
”Kärnpunkten i försvaret av friheten är det ‘negativa’ målet att avvärja andras inblandning. Att hota en människa med förföljelse om hon inte underkastar sig en tillvaro i vilken hon inte alls väljer sina mål; att stänga alla dörrar för henne utom en, oavsett hur storslagna vyer den leder till och oavsett hur välvilliga motiv som besjälar dem som föranstaltar detta, är att synda mot det faktum att hon är människa, en varelse med ett eget liv att leva.”
Beveridge, William, brittisk nationalekonom och socialpolitiker, 1945
”Liberalismens yttersta mål är oförändrade – att alla i lika grad ska kunna njuta av grundläggande friheter, tryggade av lagen, att materiella framsteg ska göra även det andliga livet rikare, att en rik mångfald av åsikter ska tolereras, att allmänintresset ska överflygla varje specifikt privilegium, att fred, samförstånd och fri handel ska prägla det internationella livet. Dessa mål består. Men de måste i dag nås genom nya metoder anpassade till nya förhållanden. Liberalismen är en övertygelse, inte en formel.”
Cobden, Richard, brittisk företagare och parlamentsledamot, 1846
”Jag ser i frihandelsprincipen en grundsats, som i den moraliska världen ska verka på samma sätt som tyngdlagen i universum, den ska föra samman människorna, upphäva motsättningarna i fråga om tro, ras och språk, och förena oss alla genom den eviga fredens band.”
Dahrendorf, Ralf, tysk-brittisk sociolog och politiker, 1990
”Det finns ingen större fara för människans frihet än monopol för en grupp, en ideologi, ett system. På samma sätt är den viktigaste uppgiften att hålla vårt liv öppet för förändringar. Det öppna samhället utlovar inget enkelt liv. Människor har förvisso en farlig böjelse för bekvämligheten i en sluten värld. Men om vi vill utveckla och förbättra oss själva och de villkor under vilka män och kvinnor på vår planet lever, måste vi acceptera de ovårdade, antagonistiska, obekväma, men stolta och uppmuntrande möjligheterna, som öppna horisonter ger.”
Kant, Immanuel, tysk filosof, 1795
”Jordens folk har nu nått så långt i sin samhörighet, att en rättskränkning på en plats på jorden upplevs av alla. Därför är idén om ett världsmedborgarskap ingen fantastisk eller bisarr rättsföreställning utan en nödvändig komplettering av såväl stats- som folkrättens oskrivna lagar. Den blir på så sätt till en universell människorätt. Det är blott under denna betingelse, som vi kan smickra oss med att vi bit för bit närmar oss den eviga freden.”
Lincoln, Abraham, amerikansk president, 1856
”Vi kan inte vara fria män om detta genom vårt eget val innebär att vårt land är ett land med slavar. De som förnekar andra frihet, förtjänar inte själva att vara fria.”
Locke, John, brittisk filosof, 1690
”Människans frihet i ett samhälle består i att inte behöva lyda under någon annan lagstiftande makt än en som har tillkommit genom samhällets samtycke eller tvingas lyda under någon annan vilja eller laglig begränsning än dem som denna lagstiftande makt tillskapat utifrån det mandat den fått. Närhelst en lagstiftare försöker ta ifrån och förstöra folkets egendom eller förvandla det till slavar under en godtycklig makt, försätter sig lagstiftaren i ett krigstillstånd med folket, som därvid fritas från all ytterligare plikt att lyda. Folket har då rätt att återta sin ursprungliga frihet och etablera en ny lagstiftande makt på det sätt det finner lämpligt.”
Masaryk, Thomas G, Tjeckoslovakiens förste president, 1899
”En revolution eller diktatur kan ibland avskaffa något ont, men de kan aldrig skapa goda och varaktiga förhållanden. I politiken är otålighet livsfarlig.”
Mill, John Stuart, brittisk filosof, 1859
”Om alla människor utom en enda hyste en åsikt och blott denna enda vore av motsatt mening, skulle mänskligheten lika litet ha rätt att tysta ned denna enda, som hon, om hon hade makt därtill, skulle ha rätt att tysta ned hela mänskligheten. Om en åsikt vore en personlig egendom utan värde för någon annan än sin ägare, om man blott tillfogade någon privat orätt genom att förhindra honom att hysa den, skulle det vara en viss skillnad om denna orätt blott vederfors ett fåtal eller många. Men det utmärkande för den skada som vållas genom att man undertrycker en åsikt ligger däri att man sålunda begår en stöld från mänskligheten, från de efterkommande såväl som från de nu levande, från dem som avviker från åsikten ännu mer än från dem som hyser den. Om åsikten är riktig berövas de möjligheten att utbyta villfarelsen mot sanningen. Är den oriktig går de miste om en nästan lika stor förmån, nämligen den klarare insikt om och åskådligare bild av sanningen, som uppkommer då denna bild konfronteras med villfarelsen.”
Perikles, grekisk statsman, 431 f Kr
”Vår stad är öppen mot världen: vi avvisar aldrig en främling. Vi är fria att leva exakt som vi önskar och samtidigt är vi alltid redo att stå upp mot varje fara. Vi älskar skönhet, utan att förfalla till lyxliv. Och fast vi försöker utveckla vårt förnuft, försvagar inte detta vår vilja. Vi anser inte att en man som inte intresserar sig för samhället är ofarlig, utan oanvändbar. Och fastän bara några få kan få skapa en ny politik är vi alla i stånd att bedöma den. Vi ser inte på diskussion som ett hinder för politisk handling, utan som en oersättlig förberedelse för kloka beslut. Athen är Greklands skola, och den enskilde athenaren växer upp för att utveckla ett glatt och aktivt intresse för alla tänkbara frågor – en beredskap för svårigheter och självtillit.”
Popper, Karl, österrikisk-brittisk filosof, 1945
”Idealet att göra folket lyckligt är kanske det mest farliga bland alla politiska ideal. Det leder oavbrutet till en strävan att påtvinga andra vår ‘högre’ värdeskala för att få dem att inse det, som för oss förefaller att vara av störst betydelse för deras lycka, till målsättning att, så att säga, frälsa deras själar. Det leder vidare till utopism och romantik. Kampen mot lidandet måste betraktas som en plikt, medan rättigheten att bry sig om andras lycka måste uppfattas som ett privilegium som inskränker sig till den egna bekantskapskretsen. I det senare fallet kan vi kanske ha en viss rätt att försöka hävda vår värdeskala. Denna vår rättighet finns till endast om, och på grund av, att de kan bryta kontakten med oss.”
Rawls, John, amerikansk filosof, 1971
”Varje person ska ha lika rätt till det mest omfattande totala system av lika grundläggande friheter som är förenligt med ett liknande system av frihet för alla. Sociala och ekonomiska olikheter måste vara så ordnade att de både a) leder till den största fördelen för de minst gynnade i förening med det rätta sparandets principer, b) är knutna till befattningar eller positioner som står öppna för alla under rättvist lika chanser.”
Russell, Bertrand, brittisk filosof, 1950
”Det väsentliga i den liberala åskådningen ligger inte i vilka åsikter man har, utan i hur man hyser dem; i stället för att hysa dem dogmatiskt, hyser man dem på försök och i medvetenhet om att nya fakta när som helst kan föranleda att man överger dem.”
Smith, Adam, skotsk filosof och den ekonomiska liberalismens fader, 1776
”Varje individ strävar efter att använda sitt kapital så att dess avkastning erhåller största värde. I allmänhet syftar han ej till att befrämja samhällsintresset; ej heller vet han hur mycket han befrämjar det. Han beaktar endast sin egen säkerhet, bara sin egen fördel. Och härvid leds han av en osynlig hand att befrämja ett ändamål, som inte var någon del av hans avsikter. Genom att arbeta för sitt eget väl befrämjar han ofta samhällsintresset mer effektivt än när han verkligen avser att befrämja det.”
